Föreläsningssammanfattning: Bra att veta om sköldkörteln

Text: Tanja Väyrynen
Sakgranskning: professor Pirjo Nuutila, överläkare för ansvarsområdet endokrinologi, ÅUCS
Översättning: MediDocs

Professor Pirjo Nuutila, som är väl insatt i frågor kring sköldkörteln sedan många år, föreläste vid vår rehabiliterings- och anpassningskurs i Åbo. Hon disputerade i ämnet sköldkörteldiagnostik på 1980-talet. Efter den egentliga föreläsningen kunde åhörarna ställa frågor och en del av dem återges i slutet av denna sammanfattning.

Liten men viktig
Sköldkörteln består av två lober som ligger på vardera sidan om luftstrupen; loberna förenas av en smal vävnadsbro kallad isthmus. Vanligen känns inte sköldkörteln särskilt väl med fingrarna. Den väger futtiga 15–25 gram. Sköldkörteln producerar, lagrar och utsöndrar sköldkörtelhormoner i blodcirkulationen, främst tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3). En utsöndrad mängd tyroxin halveras inom c. 6 dygn. En del av tyroxinet övergår till trijodtyronin i vävnaderna. Det är T3 som är det verksamma hormonet och T4 är ett förstadium (prohormon) till T3.

Sköldkörtelfunktionen regleras av hypofysen (hjärnbihanget) som är ett ärtstort organ precis under hjärnan. Hypofysen utsöndrar bl.a. det sköldkörtelstimulerande hormonet TSH (thyroid stimulating hormone). Här fungerar ett återkopplingssystem: om hypofysen nås av alltför mycket tyroxin, avstannar utsöndringen av TSH men om tyroxinnivån är för låg, ökar utsöndringen av TSH vilket sätter igen fart på sköldkörtelfunktionen.

I sällsynta fall kan sköldkörtelproblemen bero på någon sjukdom i hypofysen. Underfunktion av hypofysen kan leda till underfunktion av sköldkörteln. Hypofysen stimulerar inte bara sköldkörteln utan också binjurarna, ovarierna och testiklarna. Därför återspeglas sjukdomar i hypofysen som störningar i funktionen av flera organ. Hypofysen tar emot signaler också direkt från hjärnan. I situationer där kroppen bör minska sin energikonsumtion, t.ex. under svåra infektioner, kan hypofysen för en övergående tid minska utsöndringen av TSH och därigenom produktionen av sköldkörtelhormoner. Under konvalescensen ökar sedan TSH-utsöndringen och läget normaliseras inom några veckor.

Överfunktion
De vanligaste orsakerna till hypertyreos (överfunktion av sköldkörteln) är Basedows sjukdom, knölstruma eller en enskild, hormonellt aktiv knöl (adenom).
Orsakerna till överfunktion av sköldkörteln är inte särskilt väl kända kända och man kan knappast påverka dessa orsaker själv. Man anser dock att tobaksrökning är en riskfaktor för Basedows sjukdom. Basedows sjukdom kallas också Graves sjukdom och diffus hypertyreos.
Symtomen på sköldkörtelöverfunktion kan bestå av varma händer, darrande fingrar, dålig värmetolerans, svettning, trötthet, nervositet, viktnedgång, ökad aptit, ökad tarmfunktion, förmaksflimmer och utstående ögon (exoftalmus).´

Överfunktionen kan behandlas med läkemedel, radiojod och operation. Det finns en risk att sjukdomen återkommer och behandling med radiojod eller operation leder ofta till underfunktion av sköldkörteln.
Tyreotoxikos (förhöjd halt av sköldkörtelhormon i blodet) kan också förorsakas av sönderfall av sköldkörteln p.g.a. en sköldkörtelinflammation som går under namnet subakut tyreoidit. Detta tillstånd behandlas med långverkande kortisonpreparat i några veckors tid.

Underfunktion
Den vanligaste orsaken till hypotyreos (underfunktion av sköldkörteln) är autoimmuntyreoidit, ett tillstånd där kroppen själv ger upphov till inflammation i sköldkörteln. Underfunktionen utvecklas långsamt och oförmärkt och ofta kan TPO-antikroppar mätas i blodprov på patienten. Sjukdomen är vanligare hos äldre personer. I regel behövs sköldkörtelmedicinering livet ut. Underfunktion av hypofysen (som leder till bristande utsöndring av TSH), behandlingar mot halsen som påverkar sköldkörteln och akut eller fibrotiserande tyreoidit är ovanligare orsaker till underfunktion av sköldkörteln.

Om underfunktionen beror på själva sköldkörteln, kallas underfunktionen primär. I mer än 95 % av fallen av underfunktion är det frågan just om denna typs underfunktion. I högst 5 % av fallen är underfunktionen sekundär. Ett högt TSH-värde och ett lågt T4v-värde leder oftast diagnostikern in på rätt spår. Man talar om subklinisk (”dold”) hypotyreos då TSH-värdet är förhöjt, men T4v-värdet normalt.

Underfunktion av sköldkörteln kan ge en hel del olika symtom: torr eller grov hud, svullna ögonlock, nedsatt köldtolerans, svullnader i ansiktet, blekhet, svaghetskänslor, trötthet, långsamt tal, nedsatt svettning, kall hud, tjock tunga, grovt hår, nedsatt minne, förstoppning, viktökning, håravfall, spruckna naglar, bleka läppar, andtäppa, svullnader i extremiteterna, heshet, aptitlöshet, nervositet, mensstörningar, hjärtklappning, nedsatt hörsel, bröstsmärta, långsam puls och långsam akillesreflex.

Frågor som ställdes
Ger underfunktion torra ögon?

– Nej, inte om behandlingen är i balans.

Höjer underfunktion kolesterolvärdena?
– Om underfunktionen inte behandlas, stiger kolesterolvärdena kraftigt.

Hur påverkar allmänna sjukdomar sköldkörtelvärdena?
– Hos personer som har någon allmän sjukdom kan kroppen kopplas om på sparlåga, vilket minskar produktionen av hormonerna T4 och T3 kortvarigt. Samtidigt stiger halten av inaktivt T3 (rT3). När hälsan är återställd, återgår läget till det normala. Exempel på sådana ”allmänna sjukdomar” är anorexi eller sjukdom som kräver sjukhusvård. Om man i en sådan situation inleder behandling som om det vore frågan om en sköldkörtelsjukdom, kan patientens läge bli värre.

Medicindosen är hög, men måendet blir inte alls bättre. Vad göra?
– Allra först är det skäl att kontrollera att medicinen upptas ordentligt. Använder patienten exempelvis mediciner som kunde påverka upptaget av tyroxin eller som kunde inverka på dess effekt? En förteckning över dessa mediciner finn i bipacksedeln för tyroxinpreparatet. Trots att tyroxin har en lång halveringstid i kroppen, är det viktigt att tyroxin intas regelbundet. För att säkerställa att värdena är pålitliga ska blodproven tas på morgonen, före intaget av tyroxin. Tyroxinhalten i blodet stiger nämligen efter läkemedelsintaget.

Är Thyroxin det enda preparatet för behandling av underfunktion av sköldkörteln?
– Numera används mest syntetiskt tyroxin, men innan detta fanns det preparat av animaliskt ursprung. Numera föredrar man syntetiska preparat, t.ex. Liothyronin (T3) som används tillsammans med Thyroxin (T4). Alla preparat för behandling av underfunktion av sköldkörteln utom Thyroxin kräver specialtillstånd. Sådana preparat ålägger den förskrivande läkaren större ansvar än annars. Verkningstiden för T3 är kort och därför ska T3-preparat intas oftare än en gång dagligen.
Efter det att artikeln har skrivits har det kommit ut på marknaden en annan tyroxinprodukt Medithyrox som har försäljningstillstånd.

Varför mäts halten av T3v i blodet så sällan?
– Om personen inte har överfunktion av sköldkörteln, ger T3v-värdet en bild av hur mycket T4 som övergått i kroppen till T3. Detta kommer sig av att sköldkörteln producerar främst tyroxin (T4) som cirkulerar i kroppen med blodcirkulationen, medan merparten av det T3 som finns i blodcirkulationen härstammar från vävnaderna, inte direkt från sköldkörteln. Därför ger rutinmässig mätning av T3v inte någon tilläggsinformation. Däremot kan det vara befogat att mäta T3v t.ex. om det finns skäl att misstänka att T4 inte övergår till T3 på ett normalt sätt.