Artikel: Inflammatoriska tarmsjukdomar och sköldkörteln

Text: Airi Jussila, specialist i gastroenterologi


Kärnpunkterna i artikeln:

  • Hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom avviker inte risken för sköldkörtelsjukdomar nämnvärt från genomsnittsbefolkningens risk.
  • Om en patient med inflammatorisk tarmsjukdom dock har också andra autoimmuna sjukdomar, är det skäl att tidvis kontrollera sköldkörtelvärdena.
  • Det finns en lätt ökad risk för cancer som associeras med inflammatoriska tarmsjukdomar och eventuell immundämpande medicinering. Därför är det skäl att undersöka sköldkörteln hos patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar nu och då.

 

Under begreppet inflammatoriska tarmsjukdomar (inflammatory bowel disease, IBD) faller ulcerös tjocktarmsinflammation eller ulcerös kolit, Crohns sjukdom samt oklassificerade tjocktarmsinflammationer. Det finns tjocktarmsinflammationer som endast ses med mikroskop: kollagenkolit och lymfocytär kolit.  Dessa räknas också som IBD-inflammationer, men behandlas inte i denna artikel.

Av alla IBD-patienter har ungefär två tredjedelar ulcerös kolit och en tredjedel Crohns sjukdom. Då sjukdomen konstateras, har c. 10 % av patienterna oklassificerad tjocktarmsinflammation som har drag av både ulcerös kolit och Crohns sjukdom. I Finland har knappt 50 000 personer IBD och årligen konstateras mer än 2000 nya fall. Typåldern för insjuknande är 15–30 år. Sjukdomen kan dock utbrista vid vilken ålder som helst. Typiskt för IBD är att magtarmkanalen är kroniskt inflammerad och att symtomfria perioder avbryts av symtomgivande perioder. IBD kan också förenas med associerade tillstånd. Typiska sådana tillstånd är sjukdomar i huden, ögonen, munnen, lederna och levern.

Däremot vet man rätt litet om förekomsten av sköldkörtelsjukdomar hos IBD-patienter. Ingenting har skrivits i de inhemska läkartidningarna om detta.

Störning i sköldkörtelfunktionen och IBD

Överfunktion och underfunktion av sköldkörteln är vanliga tillstånd inom befolkningen. Ungefär 1 % av befolkningen har överfunktion av sköldkörteln, medan knappt 6 % av befolkningen använder läkemedlet tyroxin för behandling av underfunktion av sköldkörteln. Det finns inga uppgifter om förekomsten av under- eller överfunktion av sköldkörteln hos IBD-patienter i Finland. Rapporter från andra håll i världen antyder att störningar i sköldkörtelfunktionen förekommer lika ofta hos IBD-patienter som hos den övriga befolkningen.

Andra sköldkörtelsjukdomar och IBD

IBD-patienter som samtidigt har andra autoimmuna sjukdomar kan eventuellt ha Hashimotos sköldkörtelinflammation oftare än befolkningen i snitt. IBD-patienter med det sällsynta tillståndet Turners syndrom tycks också ha Hashimotos sjukdom oftare än den övriga befolkningen. Hashimotos sjukdom är en autoimmun sköldkörtelinflammation som med tiden brukar leda till underfunktion av sköldkörteln. Nästan alla personer med Hashimotos sköldkörtelinflammation har TPO-antikroppar (TPOAb) i blodprov. Dessa antikroppar hämmar funktionen av sköldkörteln.

 

Sköldkörtelcancer och IBD

Sköldkörtelknölar är mycket vanliga. Dock är endast c. 5 % av knölarna cancer och därför är sköldkörtelcancer rätt sällsynt. De vanligaste formerna av sköldkörtelcancer är papillär och follikulär cancer. Och mer än 80 % av sköldkörtelcancrarna är i sin tur papillära. Prognosen för papillär sköldkörtelcancer är utmärkt: mer än 97 % av patienterna har en överlevnadstid på minst 10 år efter att sjukdomen konstaterats.

Enligt en färsk vetenskaplig artikel förefaller det som om patienter med IBD skulle ha lite oftare sköldkörtelcancer än genomsnittsbefolkningen. Detta gäller särskilt patienter med ulcerös kolit. Risken för sköldkörtelcancer tycks eventuellt vara en aning större hos IBD-patienter som behandlas med immundämpande läkemedel. Också i Finland verkar det som om patienter med ulcerös kolit skulle ha något  oftare sköldkörtelcancer än den övriga befolkningen i vårt land. Risken för patienter med IBD att insjukna i sköldkörtelcancer är dock bara en aning förhöjd i jämförelse med den övriga befolkningen och den verkliga (absoluta) risken är mycket liten.

Behandling och prognos av sköldkörtelsjukdomar hos IBD-patienter

Alla sköldkörtelsjukdomar hos IBD-patienter behandlas på samma sätt som hos dem som inte har IBD.  Behandlingsresultaten avviker inte heller. Inte heller förefaller svårighetsgraden av IBD att påverka förekomsten eller prognosen av sköldkörtelsjukdomar.

 

Litteratur

  1. Cao L. Assessment of thyroid cancer risk in more than 334,000 patients with inflammatory bowel disease: a case-control study and a meta-analysis. World J Surg Oncol. 2018;16:182.
  2. Shizuma T. Concomitant Thyroid Disorders and Inflammatory Bowel Disease: A Literature Review. Biomed Res Int. 2016;2016:5187061.
  3. Jussila A, Virta LJ, Pukkala E, Färkkilä MA. Malignancies in patients with inflammatory bowel disease: a nationwide register study in Finland. Scand J Gastroenterol. 2013;48:1405-13.
  4. Avsnittet om sköldkörtelsjukdomar i boken: Endokrinologia 2009. Redigerad av Välimäki M, Sane Timo, Dunkel L.
Takaisin ylös